NEEEJ!!

Det kanske är så att britterna har lite mycket press på sig. Landet klämmer ändå ut sig flertal av de främsta artisterna i världen. De mest mystiska, melankoliska och bästa banden. Kanske det blir så mycket press på sig att faktiskt lyssna på bra musik, att de flesta britter tar till flaskan och festar bort ångesten över att inte ha laddat ner senaste skivan av Arctic Monkeys. Kanske är det så att Boten Anna får dem att slappna av, varför skulle annars världens dåligaste låt ha 51 miljoner visningar på youtube med kommentarer som ' BEST SONG OF THE GALAXY'.
Galet..

Shit?

Shit, shit, shit.
Jag behöver en ny outfit, alternativt en trollstav, så jag kan trolla bort alla andra på festen, så att jag sticker ut i alla fall lite. Tydligen var korsett, nätstrumpor, högklackat  och en jävligt tajt kjol inte eget, alla ska ha det. Nu vet jag inte riktigt hur det blir. Vampyrer är sexiga, jag måste därför vara sexig, helvete, jag har en centimeter hår på ena sidan, känner att det kan bli svårt.

Man ba va?

2009 skulle bli ett sånt där år där allt bara löste sig och man äntligen skulle kunna slappna av. Men nej, så blev det inte. Efterverkningarna av förra året lever fortfarande kvar, spökar, stör när jag försöker bättra mig. Jag gick igenom mitt år av bråk igår på telefon. Herregud! Jag har uppenbarligen problem med att komma överens med folk. Det är aldrig ens eget fel, men när jag verkligen tog upp de där problemen på rad, i ordning. Usch, det var inte med blida ögon jag faktiskt såg mig själv. 
2009 ska bli ett år som du kan se tillbaka på och det enda du gör är att le, inget må dåligt, blicka tillbaka eller längta efter framtiden.
2009 ska bli ett år av bra.

Det kommer fungera, om jag skärper mig

Strävhårig

Jag har klippt mig, igen. Det är mörkt, kort och syntigt.
 Lite kommentarer jag fått:
-Ohh. coolt
-Färgen var fin i alla fall.
-Du ser ut som en syntare.
-Oj..

Dansen har börjat igen, nu ska jag sluta äta godis i veckorna igen. Just det, jag ska på vampyrfest. hm..behöver slampig utstyrsel, får gärna innehålla latex och spets i rött eller svart.

Godnatt!

Gosh

Klockan är mycket och istället för att plugga, vilket brukar vara dealen, så ligger jag i sängen med datorn, lyssnar på Antony and The Johnsons. Soft dag, talet i svenskan gick helt okej, stakade mig som en utvecklingsstörd, typ som när Stinas mamma hälsar på folk ( heeej på diiggg!!), nej skämt, inte delen att jag lät som em utvecklingsstörd, men att Stinas mamma gör det.

Jag: .... för att odla etanol, .. för att odla grödor till etanol (tittar på mina stödord) eh.. för att odla sockerrör till( blir plötsligt väldigt torr i halsen). ... odla gahh.. mark. hehe blöööhhe... hmr! FÖR ATT ODLA SOCKERRÖR TILL ETANOL KRÄVS ENORMA MÄNGDER MARK!

Vi var hemma hos Sarah idag, mellan fyra och halv nio. Jag, Li och Anna tog bussen, 412. Det är fortfarande askrångligt att hitta till Sarah, dessutom så åker nästan ingen av oss buss dit, så vi trycker i onödan en station för tidigt.

A:Åh, hehe, vi ska ju av vid nästa...
O:VA? Fan.. pinsamt
Alla kollar ner när busschaufören stannar och sedan kollar anklagande på alla som sitter i bussen i backspeglen. Så fort vi kommer av bussen.
L:Ja, alltså en gång så var det en som råkade trycka på knappen av misstag och bussen stannade och sen vägrade chaffisen köra vidare om ingen gick av. Stört.Man trycker ju liksom aldrig av mening!
A: Du har uppenbarligen inte varit 12 och åkt 401.

Jag har välförtjänad sovmorgon och nu förstör jag den genom att inte gå och lägga mig, så godnatt. På lördag klipper jag mig!


Tal och sånt

Färdig! Ofantlig lättnad över att det är ett helt okej tal också. Nu ska jag bara memorera in skiten. Det kommer fixa sig, och om det inte gör det kommer jag nog ha blivit superförkyld eller något liknande till imorgon.
  Det börjar lättna lite nu, i dimman av skolarbete och grejer. Min ekonomi ser lika förjävlig ut, mitt schema också, men i och med att svenskan är avklarad har det lättat. Nyårslöfte: att inte planer allt och i förväg, stryk. Det går inte, min sommar för 09 är i stort sätt planerad. Skit också, vart tog min frihet vägen? Kom på att jag är inte typen som faktiskt gillar att ligga på en strand hela livet, äta lite, sova, bada. Jag vill nog ha mer än så, framtiden, att göra något med sitt liv och en riktig civilisation lockar alldeles för mycket. En vecka, max, på den där paradisön.
 
Gaaahh. Snart släpps biljetterna till Roots, sådär imorgon eller på fredag. SUPERKUL
Imorgon ska vi äta saltwater tuffy och våfflor hos Sarkiz.. tjuuush


Förvirrad?

Jag vet inte riktigt vad som händer med mig. Jag trodde att motivationen som jag tappat någon gång under hösten skulle komma tillbaka efter lovet. Allt pekade på det, verkligen. Utvilad, glad, lycklig, men det brast ändå och nu sitter jag här och kan bara inte komma igång.

Jag är dessutom rädd att jag har tvångstankar. Förutom alla, ' jag ska bara..' så satt jag maniskt hackande på ett apelsinskal hos Sarah i helgen. Kanske något jag inte ska utveckla, i så fall lär det bli ännu svårare att komma igång och koncentrera mig.

Det enda som egentligen håller mig uppe, som vanligt, är personerna runt mig. Tanken på att vårterminen alltid slår höstterminen och att det inom, inte en allt för lång framtid, är sommar. I alla fall vår, eller 18-årsdag, eller sol.

Namn till festivaltältet har redan börjat komma upp. Efter flera misslyckade förslag som:
- fuckingham palace
- fruitbasket
- fågeltältet ( idén var i alla fall pappersfåglar över hela tältet, nice)

.. kom vi på att det fan är sex månader kvar. Vi gick över på hur vi bäst ska sabotera Takidas spelning istället. FEST, our place, be there or be square.

nu blir det lite metaforer och etanolbilar (AKA tv:n och top model) 

2009

Det bästa hitills med 2009 är att jag har fått börja skriva i min femårsbok. Japp, jag ska från och med nu i korta drag, dokumentera allt som händer, varje dag, i fem år framåt. Tänk 2013, när jag läser igen vad jag gjorde den tredje januari fem år tidigare. Bara för att allt inte verkar vara på min sida, och för att någon vill visa att 2009 kommer bli precis ett lika svårt år som 2008, glömde jag min årsbok hos mamma. Jag sitter nu hos min ömma fader, sex kilometer bort, och äter norskt godis. Mina armar kommer nu få stå som anteckningsblock i alla fall 20 timmar innan jag pulsande genom snön kan hämta min bok. Alltså, blir nog läsningen 2013 inte vidare rolig, men jag jobbar på det.

Antar att en liten resumé av 2008 skulle vara på sin plats. Eftersom jag ligger efter i teknologins framfart, blir det utan bilder.
Januari- Gjorde jag någonting? Det var nog kallt,vi repeterade Shakespear!, och jag drack säkert mycket te.
Februari- Årets andra tråkigaste månad. Jag kommer faktiskt ihåg att det var sol på alla hjärtans dag, det var fint.
Mars- Fn-Rollspel. Det är något fel, skolan tar uppenbarligen alldeles för mycket plats i mitt liv.
April- Här kan jag ju alltid klämma till med att jag fyllde år och att jag vägrade tro att Fannie faktiskt fyllde år den första april, jag har fortfarande mina misstankar. Valborg, det var kul.
Maj- Jag lärde känna Märta och Sarah, det gjorde nog hela den månaden. Åh, vackert! Siesta med Sophia, glögg och vodka.
Juni- Grekland, Stina, Sarahs och Annas Ghostbustersdans. Jäkligt soft månad, vi var på bio mycket.
Juli- Öland Roots dagen. Då hände det grejer. Herregud. EMMABODA! kanske bland det bästa någonsin, jag och anna var i Köpenhamn.
Augusti- London, asbra.
September- Här börjar det glida och suddas ut. Vi umgicks nog mycket.
Oktober- Berlin!!!!
November- Te, film, mat, utnyttjande av Sarahs hus. Fester hos Märtson.
December- Var mest bara drygt. Secret Santa!

Jag försökte, över telefon, komma på någotsånär nyårslöfte. Reglerna var att det var tvunget att i alla fall låta realistiskt.
1. Skaffa Sommarjobb
2. Sluta planera och överanalysera allt
3. Sluta köpa kläder för alla pengar

Bakslag

Allt kænns splittrat.

Jag sitter i Norge och saknar folk. Førsøkte skriva ett inlægg. Fan helt omøjligt, norska datorer har damp..

God jul og et Godt nytt år i hvert fall!


Produktiv

Jag har äntligen kommit igång med julklapparna. Kände att det inte riktigt höll när jag på revyn klämde ur mig att jag minsann inte hade köpt någonting. Det är inte min brist på fantasi som failar mitt julklappsköpande, det är min ångest över att folk måste bli glada. En av de mest obehagliga upplevelserna jag vet, är när folk öppnar sina presenter, inte kan hålla tillbaka reaktionen, säger: åh.. tack. Det får mig att vilja slå personen i fråga hårt i huvudet, men mest mig själv eftersom det uppenbarligen var ett sånt jävla snedsteg. 
  Enligt min uppfattning är folk alldeles för kräsna med vad de får, inklusive mig själv. Totalt kontrollfreak, jag vet precis vad jag kommer få. Tråkigt? Nej, ett sätt att slippa försöka gömma reaktionen.

Antony

Förvånansvärt hur man kan vara asful, men göra världens vackraste musik. Du är fin på insidan Antony, och för det älskar jag dig

Förvånansvärt hur någon som är asful, kan göra så vacker musik,
du är fin på insidan Antony, och för det älskar jag dig

Shla

Jag vet att jag har klagat enormt över arbetsbördnaden som jag haft de senaste veckorna. Den här veckan är den första på ett halvår då jag bokstavligt talat inte har haft ett enda skit för mig. Också första gången på, förmodligen, någon månad eller två som jag har umgåtts med mina kompisar efter skoltid. 
  Ändå måste jag slå ihjäl flera timmar idag, för att jag hade för lite att göra. Fruktansvärt. Jag vet ärligt talat inte vad jag gör av med min tid? Idag har jag sett två filmer, varit på stan i 20 minuter, låtit Alma laga mat åt mig, tjatat på henne att hon ska diska, sedan legat i min säng med datorn. Tankar som; nu är klockan halv nio, då kan jag lägga mig om en halvtimme,  har flugit igenom min hjärna.
  Tänk om läxor inte fanns? Då skulle mina ögon vara way out of rescue, jag skulle säkerligen vara jävligt allmänbildad, men inte ha speciellt många vänner, säkra symptom av Asperbergers och väga över 70 kilo. Min slutkläm blir att jag egentligen gillar skolan, den och fransk film.




Festivalupdate: Det blir Markus Krunegård dubbelt upp för det glada gänget från Kalmar, killen är bokad till båda hultan och Emmaboda. Dessutom så kommer Nordpolen till Rassle, fan vad bra.

Tralala lilla molntuss...

Det pirrar i mina händer, min version av reumatism. Jag mår illa, det gör ont när det pirrar, och jag måste liksom skaka av mig det, då svänger det till i magen, mitt huvud snurrar. Galet

Hultsfreds update: Timbuktu, Maia Hirasawa och Anna Ternheim.  Åh, lycklig!!! En av mina önskningar är bokade!!

Gingerbread

Jag har tidigare beskrivit mig själv som den eviga tidsoptimisten, det är fel. Min mamma, är den eviga tidsoptimisten. Förut, när mina föräldrar fortfarande bodde ihop, var det ett mammas senhet ett fenomen. När vi skulle på släktmiddag, eller på fest hos några vänner, visste värdparet med all säkerhet att familjen Eide i bästa fall bara skulle komma en halvtimme efter utsatt tid.
Det blev sällan i bästa fall. Det gick till och med så långt att pappa en gång sa att vi middagen började vid tre, egentlig tid fyra. När kommer familjen Eide? 16.15


Märta, Anna, Ellen, Sarah, Stina, jag  bestämde oss för att ge Britney en andra chans igår. Det gick åt helvete, men Sarahs kola var god.


Jul

Den 18 december är det slut. Då slipper jag dåliga betyg,Mona och min uppbyggda stress. Bussen på morgonen kan liknas vid någon sorts samling innnan min dag börjar, en terapistund innan första lektionen, och jag måste låtsats att jag bryr mig om hur man böjer verb i futurum.
Jag försöker släppa mitt kontrollbehov och försöker verkligen morarbeta min planering av varje dag i detalj. Trots det ser mitt schema förjävligt ut. Utan kompisar, Anthony and the Jonsons och some love, kommer jag aldrig överleva.







Just det, första festivalen är klar!
Det blir Oline, Anna, Stina, Li, Sarah och Märta i ett sexmannatält på Hultsfred 09.


Rugby

Jag tror jag har en förbannelse över mig. Or, I'm cursed, som jag skulle ha sagt om jag var en av karaktärerna i någon av diverse såpoperor som går på dagtv.
Jag vill säga att det är bevisat, precis som min lillasyster inte har sett en enda match med Kalmar FF där de vunnit, fast de vann allsvenskan. Hon såg finalmatchen, så nu vet ni varför det blev lika där.
Först var det roligt, sen insåg hon sakta allvaret i det, och nu får hon inte se viktiga matcher som FF spelar. Mamma tycker jag är elak när jag säger till Alma att sitta på sitt rum, men i en tyst överenskommelse, är jag och min syster rörande överens om vad som gäller.
Jag tror samma sak har hänt med mig och rugbyn, jag gick inte förra året. Då blev det dubbelseger. Igår vann Kagg, och jag borde inte gå nästa år.


Nu beger jag och Sarken oss till Anna för att rocka.


T.Rex


Jag är en vampyr

Jag tror mitt intresse började när jag fick min första Harry Potter bok av pappa. Jag satt som fastklistrad i flera timmar och inför varje nytt boksläpp gick jag runt med pirr i magen och bara väntade. Det var oftast på julafton som jag fick böckerna av mormor och morfar. Sen satt jag hela juldagen och resterande timmar av julafton och läste, förutom då jag tittade på Karl Bertil Jonssons jul.

Även mitt filminresse började i den vevan. Självklart var det Harry Potter premiären som lockade mig till biostaden och satte igång mitt nästan maniska intresse för film. 'Din filmbok är din Gud' sa Stina så vist en gång, visst är det så, även fast jag har svårt att erkänna det.

Jag och pappa åkte och bokade biljetter till premiären och det var kö ända ut till gatan.

O: What? Kolla pappa, titta så många som också vill se Harry Potter.
P: Eh, njaaa. Sagan om Ringen har också premiär nu.
O: Va?Vad?
P: En film, handlar om en ring.
O: Låter ju kul.....

Herregud, vart ska jag börja. Sagan om Ringen förändrade mitt liv. Besatt för första gången. Jag har allt, alla filmer med extramaterial,dokumentärer, böcker till och med bokmärken. Självklart var Legolas min favorit då, vilket så sakta har ersatts av de andra mycket starkare rollprestationerna i filmen. Efter de filmerna gick det utför. När Alma ville kolla på My Little Pony, tittade jag och min tre år yngre killkusin på tecknade Spiderman. Det var asbra.

Fortfarande är superhjältefilmer det bästa jag vet, plus alla science-fictionfilmer. Har egentligen rätt svårt för draman, inte på det sättet att jag tycker det är dåligt, men jag måste defentivt pressa mig själv till att se dem. 

I åttan så jag min första vampyrfilm, om man inte räknar med den jag såg när jag var sex år och hade barnvakt. Den filmen är fortfarande en av de bästa filmer jag någonsin sett, trots att den förmodligen är utsedd till sitt års sämsta film. När det gäller vampyrer mister jag mitt omdöme totalt, allt är bra oavsett. Okej, EN film har inte varit bra, eller jo. I alla fall har Markus Krunegårds låt aldrig låtit så bra som nu.

Ternheim

Sitter och lyssnar på Anna Ternheims nyaste album Leaving for Mayday och det är rikigt jävla bra. Har dessutom skrivit de första fem raderna på min rapport och den värsta ångesten har redan släppt.

Gamla kompiskretsen umgicks hemma hos Pau igår. Det var som väntat en blandning av stelhet, skratt och gråt. Över allt det här hängde den mest inflytande faktorn till att allt ens fungerade, alkoholen. Det var som att ta upp tråden till det gamla livet igen. Kartläggning av vad som hade hänt nio personer under sex månader. Utmattande och sorgligt. Jag vet inte om kvällen kommer leda till någonting, men det var grymt av Pau att erbjuda sitt hus som ett sätt till att lösa gamla problem som legat och grott. 

Som ofta sov jag i Ellens säng, skavfötters i hennes stökiga rum. Vaknade av stickande målarfärg från deras halvt nerrivna undervåning och hennes mamma som gläntar på dörren och meddelar att katten har ont och att hon ska ut och gå. Frukost framför tvn och Made tills 14.00. Älskar det





 

Stockholm

Imorgon åker Sp07c och Sp08c till Stockholm för att besöka diverse kulturella ställen. Som Joppe sa idag på mitt utvecklingssamtal, 'man måste veta lite om sin huvudstad'.
Jag vet inte riktigt vad jag känner inför resan, hela klassen är lite ur balans och det kan nog bli hur som helst. Jag har inte ens några mål med resan, vilket för övrigt är en återkommande faktor när jag reser bort. Nu är det tyvärr bara blankt.

Dagens ledighet spenderades framför Brick och hemma hos Anna Nielsen, som så många andra kvällar, och The Red Metal Fuckerz fina comeback. Jag är numera skillad på Hardnivån på gitarr.
Gjorde även mitt filmmusikquiz, fast hb förstörde det genom att prata, lugnt: jag slog honom med trumpinnarna.
Minimalt med plugg, cirka sex tal matte.

so long och en bild på övre delen av mitt ansikte

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0