Beijing - coolt
Det visade sig att inte bara facebook var blockat i Kina, utan aven blogspot.com.
Sa, jag skriver har i hopp om att nagan kanske fortfarande laser den har bloggen(forutom jag, lite sadar i smyg).
Nu vet ni i alla fall att vi formodligen inte hors forrens jag ar i Vietnam - om typ en manad. Vore ju forresten trevligt om vi hordes(skype ar inte blockat). sa, hor av er, ok?
Adjo.
-------
143 dagar kvar...dö.
Vill hem, eller?
Fick helt störd hemlängtan när jag var hemma i jul. Inte speciellt alls mycket efter Kalmar, Småland och typ vind. Snarare, som sig bör, efter mina kompisar, min syster och mina föräldrar.
Sophie är här på besök och under min guidning till Akers fästning idag beklagade jag mig över att det är så jävla lånt tid tills vi flyttar hem och hur mycket jag vill att det bara ska vara sommar och så varmt så att jag, när jag vaknar på morgonen, inte behöver klä mig enligt 'så att jag med all säkerhet inte fryser på jobbet'.
Nu har det bättrat sig en aning, det där med längtan - känns som att det kanske behövs så att jag inte missar allt kul som kan hända här, bara jag anstränger mig lite.
Mattis <3
Loggade in på min mail idag och fick till min förvåning se att Mattis från support skrivit ännu ett mail. Såhär stod det: Hej Oline, nu har jag inte hört av dig på några dagar, löste det sig? Om inte kan du ju säga det så kan vi försöka komma på en gemensam lösning!
Hittils överraskar alla supportgrejer jag ringt positivt. (Shit, nu var jag tvungen att googla hittils, SKADAD).
Det obligatoriska julinlägget
Mitt på Oslo S:
Sarah: bl bla bla bla...
Jag: Ja, jo, men du Sarah min mobil är sönder så du är på speakern. Så vi kan prata mer när jag kommer hem.
Sarah: ÄR jag?
Jag: Ja, den är som sagt sönder bla bla bla..
Sarah: KNULLAAAAAA... MEEEENNSSS KNAAAARK!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!11
Jag: HEJ DÅ SARAH NILSSON!
Min Ipod väljer ibland att bara spela basslingorna eller till exempel trummorna i vissa låtar och idag fick jag genom Lis dator maila Mattis på HP Teknisk Support för att få igång min dator. Gode Jesus, jag kanske bara ska skita i allt tekniskt överhuvudtaget.
Nu ska jag i alla fall gå och lägga mig, sova knappa fem timmar, peppa hemfärd och andas ut när jag försöker förstå att jag faktiskt klarat hela tre månader i Oslo redan. Bara knappa sex månader kvar!
Är det inte alltid fredag?
Är mitt inne i min 'jobba-åtta-dagar-i-sträck' period. Det är rätt segt måste jag säga, men det går även väldigt snabbt. Fredagar är de dagar vi har allra flest kunder, så det här sju timmars passet kommer gå så satans snabbt. Snart kommer jag sitta där på Oslo S igen, utanför Burger King, lyssna på musik och kanske läsa någon värdelös gratistidning. Sen kommer jag gå de fyra minuter det tar att gå från tåget till vår lägenhet, jag kommer helt garanterat att frysa. Slänga i mig maten som Sarah eller Li har knopat ihop, sätta mig i soffan, sätta på datorn. Somna igen och vakna upp igen, för att ha ännu ett sjutimmars pass.
Får väl helt enkelt tänka att i slutändan, när vi äntligen åker här ifrån, så kommer det vara så jävla värt det. Längtar efter sommar, mina kompisar och att få resa.
finaste
Läser väldigt mycket bloggar här i Oslo. Dels alla mina vänners och ytliga bekantas bloggar - bara för att ha ett hum om vad som händer i deras liv. Men också, såklart, bloggar som faktiskt ger mig något.
Hur som började jag i alla fall åter igen läsa igenom 365saker, en blogg som jag ivrigt följde typ i tvåan. Och då kom jag plötsligt på det finaste jag någonsin gjort för en kompis.. eller okej, kanske snarare det mesta jag ansträngt mig för att göra en kompis glad.
Jag skrev en kommentar till Navid Modiri och frågade honom om han kunde publicera ut nr 26, diska för hand, som t-shirt så att jag kunde ge den till min kompis som fyller år den 26 januari - samma dag som diska för hand publicerades. Han svarade: ja!!!!!!!!!
Älskar Navid för att han är schysst mot alla, älskar mig själv för att jag åtminstone ibland är kreativ, impulsiv och rolig, älskar att min kompis Märta blev glad.
Och ja, visste väl själv att jag skulle komma krälandes tillbaka, känner mig själv alldeles för väl, i alla fall ibland.
typ oktober
Har sträckläst världens finaste blogg hela kvällen. Har ont i ögonen efter att ha gråtit konstant hela kvällen. Okej, OCH för att jag är trött, men vägrade sluta läsa. Har i alla fall kommit fram till att om det inte gör någon skillnad är det inte värt det, tror jag i alla fall. Bloggen var som en politiker som övertalat mig för stunden.
hitta mig här, där jag i alla fall gör något: ioslomedoss.blogspot.com
hem
Längtade hem för första gången igår och idag. Nu blev det genast lite svårare.
Flyt
Har äntligen inga ångestmoln, eller okej - det har jag alltid - men de två största har i alla fall dragit förbi, över mig. Vi har nämligen fått lägenhet. Ett jädra flyt och kanske lite för bra för att vara sant, eller?
Ledig dag utanför Kalmar
Måste ändå säga att vi, alla tre, stormtrivs.
Visst, det är dyrt, vi fattar inte hur norrmännen tänker när de stänger matbutikerna på söndagar, men det är vår stad nu.
Har redan en lista på cirka tusen saker vi ska göra och fira i framtiden. Baserat på att vi får lön förstås, hehe.
Idag sket vi att ta tag i vår ångest, spenderade istället den sena förmiddagen och vidare inne i centrum. Såg operan, rådhuset, Akershus slott, det kungliga slottet och sen käkade vi skolebröd för att stilla sockersuget. Angående sockersuget. Det är dyrt att vara sockerberoende i Norge. Vilket för mig antingen kan leda till: att jag blir smal och rik, eller: utfattig, inte fet ändå, kommer inte ha så mycket pengar oavsett.
Har fått en fantastisk provanställning på en Sushirestaurang, nu måste jag bara bevisa för ägarna att jag är den av de provanställda de ska satsa på. Ska plugga in hela deras meny ikväll och öva på min norska. Fan vad jag ska fixa det här, måste fixa det.
Dagens bild på människor jag saknar.
Sophia alltså, inte mig själv.
Fredag 8 Oktober
- Spenderat våra surt förvärvade slantar på mat. (Igår hittade vi dock en 'turkshop' bara tio minuter från hemmet. Det var lyckans dag, i alla fall för vegeterianerna, fast jag var också glad. Allt var 'billigt', fast egentligen är det inte det. Men ändå, glädje är att köpa kryddor på påse!)
- Insett att vi kommer bli cpsmala.(I alla fall som arbetslösa. Just nu är det två mål om dagen som gäller, eftersom vi inte har råd med mer och en massa motion, mest eftersom vi inte hittar så bra, speciellt inte när det är storm och mörkt ute.)
- Bekantat oss väl med kollektivtrafiken.
- Ätit mysiga och varma måltider, inomhus. Inte på gatan.
- Vaknat klockan tre på natten av att min kusin tänt taklampan och viskat mitt namn..
..Emil: Oline...OLINE..Oliiiine.
Jag, väldigt nyvaken: ...öh, hej?
Emil: Vi har varit på fest(han är 94, VAD I HELVETE?) på stan, får vi sova på soffan?
Jag: Jaha...ja, visst.
Sen somnade jag om och glömmer allt tills nästa morgon.
I köket berättar Sarah om någon konstig dröm hon haft som involverat mitt namn och ett mörkt rum. Li lägger samtidigt märke till en väldans massa herrskor i hallen. Hmm..?
Li: Jag bär in frukosten till bordet.
Två sekunder senare.
Li: Oline, det ligger en man i soffan.
En flashback senare.
Oline: Det ligger TVÅ män i soffan.
Olso - dag fyra
Oline: Varför luktar du på mig?
Sarah: För att jag ska få mens!!!!!!!!!!!
Slumpar fram bilder ur mitt inte så stora arkiv. NOSTALGIIII
Facebook alltså
Fredag 1 Oktober(VAD HÄNDE?!)
Har även flyttat ett av mina rum totalt, allt som finns där nu är klädhängare och tomma lådor. Känns bra, men även sorgligt. Som väntat då kanske..
