eiide

Sitter och lyssnar på Anna Ternheims nyaste album Leaving for Mayday och det är rikigt jävla bra. Har dessutom skrivit de första fem raderna på min rapport och den värsta ångesten har redan släppt.

Gamla kompiskretsen umgicks hemma hos Pau igår. Det var som väntat en blandning av stelhet, skratt och gråt. Över allt det här hängde den mest inflytande faktorn till att allt ens fungerade, alkoholen. Det var som att ta upp tråden till det gamla livet igen. Kartläggning av vad som hade hänt nio personer under sex månader. Utmattande och sorgligt. Jag vet inte om kvällen kommer leda till någonting, men det var grymt av Pau att erbjuda sitt hus som ett sätt till att lösa gamla problem som legat och grott. 

Som ofta sov jag i Ellens säng, skavfötters i hennes stökiga rum. Vaknade av stickande målarfärg från deras halvt nerrivna undervåning och hennes mamma som gläntar på dörren och meddelar att katten har ont och att hon ska ut och gå. Frukost framför tvn och Made tills 14.00. Älskar det