eiide

Jag har varit borta.
Inte bara från bloggen, eheh. Utan även från mitt normala, inrutade liv, från skolan och, jag vill säga verkligheten. Typ, eller ja, nästan.
Hmm.. ska försöka sammanfatta i princip vad jag har haft för mig de här veckorna, veckorna av borta.
Efter kollektivet var det en något så när normal vecka, fastän Romgruppen fick gå ifrån och jobba med Kina i genomsnitt två lektioner per dag. Det var mycket plugg, jag har försökt komma ifatt skolan ända sen revyn, och inte förrens idag. Eh, 21 april, kan jag säga att jag riktigt har koll på vad som händer. Ändå har jag engelska prov som jag inte pluggat på imorgon, idrottsredovisningsshit tills på fredag och franskaboken tills torsdag. Men jag klagar inte, neej du, för under dessa veckor, mellan allt kul menar jag, har jag haft sånadär, vad heter det, 'guldkorn' som riktigt förgyller. Ni vet, sånt som får den trista vardagen att skina upp, så att man precis tar sig igenom helskinnad, eller ja, halvt. 
Vill jag ta Rom? Det har ältats fram och tillbaka sen vi kom hem. Jag vill mest att det ska stanna där, som ett konstigt förtvinat minne, som jag kan ta fram och ge skärpa igen, när jag vill bli på bra humör. För det var asbra, det var det verkligen. 
Efter Rom kom helvetesveckan. Den vecka då jag förtvivlat försökte lappa ihop min frånvaro och mina missade prov och redovisningar. Sjukt effektiv tills en total kollaps veckan efter, påsklov, och improduktiv som fan. 
Nu är det skola igen, jag kämpar på. På något sätt känns det alltid som om vårterminen har mer att komma med än höstterminen. Det går inte långt mellan de schemabrytande sakerna, som gör skolan och vardagen asmycket roligare. 

Dagens sanning: Jag fyller 18 om en vecka