eiide

Varför åker man på festival egentligen? Är det verkligen musiken som så många säger? Eller är det känslan, gemenskapen eller helt enkelt bara en stor jävla blandning av allting. Jag vet inte, har kommit hem från Rassle, har inte sovit någonting, ska upp tidigt och planera Londonresan allt känns faktiskt jävligt jobbigt just nu, även fast jag har haft en askul vecka.
Jag tror att musiken egentligen får mindre och mindre betydelse, fast allt pekar på motsatsen, men jag vill ändå säga det. När jag är full så finns det så mycket mer saker man kan hitta på än att stå och lyssna på favoritbandet, men samtidigt kan det upphöja effekten av musiken och det bandet som spelar. Det kan antingen göra så att du missar ditt favoritband eller göra det 1000 gånger bättre.
Är det kanske bara så att en 'festival' i nuläget är ett så brett spektrum att det inte har samma betydelse som för nåt årtionde sen? Stadsfester som Way Out West och Where The Action Is kallas numera också för festivaler fast de ligger mitt inne i stan och inte har någon tillhörande camping. Jag håller med Emmabodas chef när han säger att en riktig festival ska ha allt det där.
Musiken
Folket
Känslan
och en Camping
Rassle hade allt, fan vad bra det var!