eiide

Har äntligen inga ångestmoln, eller okej - det har jag alltid - men de två största har i alla fall dragit förbi, över mig. Vi har nämligen fått lägenhet. Ett jädra flyt och kanske lite för bra för att vara sant, eller?

Har nu spenderat en vecka(typ) i Oslo.
Måste ändå säga att vi, alla tre, stormtrivs.
Visst, det är dyrt, vi fattar inte hur norrmännen tänker när de stänger matbutikerna på söndagar, men det är vår stad nu.
Har redan en lista på cirka tusen saker vi ska göra och fira i framtiden. Baserat på att vi får lön förstås, hehe.

Idag sket vi att ta tag i vår ångest, spenderade istället den sena förmiddagen och vidare inne i centrum. Såg operan, rådhuset, Akershus slott, det kungliga slottet och sen käkade vi skolebröd för att stilla sockersuget. Angående sockersuget. Det är dyrt att vara sockerberoende i Norge. Vilket för mig antingen kan leda till: att jag blir smal och rik, eller: utfattig, inte fet ändå, kommer inte ha så mycket pengar oavsett.

Har fått en fantastisk provanställning på en Sushirestaurang, nu måste jag bara bevisa för ägarna att jag är den av de provanställda de ska satsa på. Ska plugga in hela deras meny ikväll och öva på min norska. Fan vad jag ska fixa det här, måste fixa det.



Dagens bild på människor jag saknar.
Sophia alltså, inte mig själv.

Hela fem dagar har vi nu spenderat i vår nya hemstad Oslo. Vi har:

- Spenderat våra surt förvärvade slantar på mat. (Igår hittade vi dock en 'turkshop' bara tio minuter från hemmet. Det var lyckans dag, i alla fall för vegeterianerna, fast jag var också glad. Allt var 'billigt', fast egentligen är det inte det. Men ändå, glädje är att köpa kryddor på påse!)
- Insett att vi kommer bli cpsmala.(I alla fall som arbetslösa. Just nu är det två mål om dagen som gäller, eftersom vi inte har råd med mer och en massa motion, mest eftersom vi inte hittar så bra, speciellt inte när det är storm och mörkt ute.)
- Bekantat oss väl med kollektivtrafiken.
- Ätit mysiga och varma måltider, inomhus. Inte på gatan.
- Vaknat klockan tre på natten av att min kusin tänt taklampan och viskat mitt namn..

..Emil: Oline...OLINE..Oliiiine.
Jag, väldigt nyvaken: ...öh, hej?
Emil: Vi har varit på fest(han är 94, VAD I HELVETE?) på stan, får vi sova på soffan?
Jag: Jaha...ja, visst.

Sen somnade jag om och glömmer allt tills nästa morgon.

I köket berättar Sarah om någon konstig dröm hon haft som involverat mitt namn och ett mörkt rum. Li lägger samtidigt märke till en väldans massa herrskor i hallen. Hmm..?

Li: Jag bär in frukosten till bordet.
Två sekunder senare.
Li: Oline, det ligger en man i soffan.
En flashback senare.
Oline: Det ligger TVÅ män i soffan.

'jag planerar inför min statusuppdatering imorgon' - Sarah Nilsson, facebookberoende.

Quasimodo gick hem hos mina vänner också. YES!

Har även flyttat ett av mina rum totalt, allt som finns där nu är klädhängare och tomma lådor. Känns bra, men även sorgligt. Som väntat då kanske..